Baka kaka

Idag har jag jobbat, jobbat massor!
Jag måste erkänna att det känns som jag glider omkring på ett jäkla bananskal just nu.
(Jag gillar inte banan)
(..Om den inte kommer från ugnen fylld med smält choklad - som jag egentligen inte heller gillar, med glass till, då är banan helt okej!)

Helhektisk dag, vi har städat hela lägenheten. Eller ja, jag har städat köket och badrummet, och Fredric har totalrensat hela sovrummet. Våra garderober innehåller numera bara kläder?
Så för att avsluta en o-perfekt kväll så bakar jag lussekatter. (Nej, jag bakar inte katter, men lussekatter låter bra mycket mysigare än lussebullar, om du frågar mig).
Men jag glömde att köpa saffran, vilket man skulle kunna tro är rätt oviktigt. Eller, jag trodde iallafall det, tills jag förstod vad smaken och färgen kom ifrån.. Duh.
Det blev en akuttripp till ica och nu är jag igång!
Det luktar jul i hela lägenheten.
Hela jag är alldeles julig! Jag firade lussebaket med att titta på orginal coca-cola-reklamen, vilket gav mig multipla rysningar i hela kroppen.

Dags att baka klart och lyssna på någon sån där gamling som sjunger julsånger, typ christer sjögren. Eller nej, oh, oh, oh, det är ju Peter Jöback man ska lyssna på!

Holdiays are coming..

Soffan

Oj oj oj, nu är jag egentligen stressad, men jag måste logga in och skriva att vi har våran nya soffa nu! Jättemysig, fast jag måste fixa till en hel del i vardagsrummet nu så att allt passar.
Jodå, nöjd tjej.
Har jobbat idag också, alldeles för länge, för jag är alldeles för långsam.

Nu ska jag iväg på spinning med Henrik (därav stressen).
Wish me luck.
(Oerhört intressant inlägg..)

Jag har gjort det

Ja, jag har köpt en klänning från gina tricot. En som varannan brud i hela Sverige kommer äga.
Men det gör inget, för jag ska ha den på julafton!
För nu är det inte långt kvar.
Julstämningen puttrar i hela kroppen, jag har till och med fått upp julgardinerna!

Nu ska jag massera min arma axel som burit hem systemetpåsen, och sen ska jag peppa till ikväll!

Plötsligt händer det

Ingenting.
vardagen rullar på, det är väldigt skönt måste jag erkänna.
Finns saker att se fram emot. Dagar att se fram emot.
Sen i lördags har jag varit utan Fredric, så det ska blir riktigt mysigt att få krypa ner hos världens bästa spooner ikväll.
Du har varit jättemysig Jennifer, det vet du, men det är inte samma sak ;)

Lördags var förövrigt sjukt roligt. (Liksom förra lördagen). (Och fredagen i sthlm, roligt roligt roligt).
Vi dansade gärnet (på högtalare - ouch), söp gärnet (görls -när vi är ute så dricker vi varannan vatten, det finns inget värre än fulla tjejer), hamnade på efterfest tillsammans med en tequila, salt och citronextrakt (och någon riktigt vidrig sprit som jag inte vet var det var för något). Tog taxi hem för 70 kr (efter jag väldigt promt prutat ner det till 65, men insett att jag bara hade 70 jämt) och däckar hos Jennifer klockan 5 (efter att varit duktig tjej och lämnat det mesta av tequilan och kvällens chips i toastolen).

(Chips från godisautomat, i väntan på tunnelbana hem.
Spontanresa till Stockholm för utgång med Jennifer)

Imorgon är det lönetisdag, vilket är lika med Satin.
Sen ska jag njuta av veckan och börja min sju-dagars-jobb-vecka på fredag.

Nighty night!

(jag och Jennifer, randomtisdag)

London part two

Så, var var jag? Indiskt hämtmat, så var det.
(Som förövrigt var sådär jättegod såklart).

Vi drack lite cider och öl till det, och funderade på hur vi skulle lägga upp kvällen.
Det slutar med att vi beger oss till det minsta lilla haket jag någonsin varit inne på (typ tre sittplaster vid ett bord och sex sittplatser framför baren, med en balkong - som på mm baren - med ett biljardbord på). Vi slog oss ner framför baren och kände oss som hemma, verkligen. Hon som ägde stället var världens skönaste människa. Hon slog på x-factor mitt i allt för att kolla på deras idol och stog och hejade som en tok.
Sen upptäckte vi dom fyra fina färgglada flaskorna med sambuca. Hallon, banan, äpple och apelsin. Så passande att vi var fyra stycken?
Jag paxade hallon, så gott.

Så satt vi och pratade med Isabelle (ägarinnan) och de två stammisarna som satt där, tills vi var typ bästa vänner. Så kommer hon på att hon måste stänga baren, för syrianerna som var där kvällen innan (till fyra på natten) sa att dom skulle komma tillbaka ikväll, och det hade hon ju aldrig orkat med. Så hon drar ner rullgardinerna och stänger igen överallt, släcker och stänger av televisionen. Där inne sitter vi kvar och känner oss lite fundersamma på vad som just hänt. Sen ställer dom en askkopp på bordet och säger att vi får röka där inne om vi vill röka, så ingen utanför ser oss. Så vi sitter kvar i mörker och pratar vidare i någon timme till, innan vi går hemåt för att hämta upp Johanna (som fick dra hem tidigare för att hämta engelska tidningarna och skriva nåt litet åt expressen) och smita på pubrunda i camden.

Lättare sagt än gjort, för där stängde alla barer klockan två. och vi kom dit en halvtimme innan, och dom släppte knappt in något folk, tillsist smyger vi förbi och sätter oss och ölar så mycket vi kan innan dom stänger. Blir utkastade vid halv tre och letar efter något som har öppet.
Nu kommer vi till det roliga.
Vi ser ett ställe (efter en dels letande på gatorna) som har öppet till fyra. Perfekt. Vi går fram, till världens gulligaste vakter, kommer in - och hamnar mitt i den största reggaepub/klubben jag sett. Sjukt häftigt. Beställde och gick till dansgolvet. Där stod vi och svajade/gungade/diggade till nån cool snubbe som sjöng/dj:ade riktigt tung reggae, mitt bland en massa rastafaris. Coolt!

Utanför ska Fredric ta kort på nån random rastafarisnubbe och han frågar vart vi kommer ifrån.
"Cool, I know some people in sweden"
"Oh, where in Sweden?"
"In Oslo!"
...

Innan vi kommer hem vid fem har vi träffat en svensk snubbe (såg ut och pratade som en brat, KUL) som var där för att röka på. Sen fick jag superhicka och hickade hela vägen hem.

För att dra söndagen lite kort så gick vi upp (sovit alldeles för lite) och blev serverade traditionell engelsk frukost.
Öggröra, bacon, korv och vita bönor på toast. Med te, färskpressad juice och mjölk till.
Och med ens mådde alla jättebra. (Ingen var bakis här inte!)
Vi snabbpackade och drog tillbaka till camden för att kolla in marknaden innan vi skulle börja bege oss mot flygplatsen.
Åh, jag hade kunnat gå omkring där minst en heldag. Så häftigt.

Vi har prickat in att vi ska komma fram till flygplatsen ca 45 min innan incheckningen stänger.
Vilket vi nästan gör. Vi har en halvtimme på oss (efter lite krångel med tunnelbanor) och då börjar såklart ryanair och krångla.
Vi håller på att inte komma med planet hem (yay, en extradag i london!?). Jag och Fredric triggar upp varandra tills vi håller på att börja böla båda två. Iallafall Fredric, han kunde absolut inte prata med någon av damerna vi kunde vända oss till, för när han blev stressad "så glömde han bort engelskan" och så höll han på att gå upp i atomer. Jag fick, som den rediga kvinnan (inte en mesig pojke) jag är, springa under några avspärrningsband fram till en ryanairtant och förklara hur det låg till, och hon fixade, i sista sekunden allt, inklusive hålla gaten öppen 10 minuter extra för våran skull (känner vi igen det här tjejer?). Det som skulle fixas främst var att jag har ett ö i mitt efternamn, och det klarar inte incheckningsautomaterna av. Incheckningsautomat? Vad fan hände med traditionella kassor med folk som kan hjälpa dig. Urgh, ryanair alltså.

Vi hamnade till sist på planet och lyckades få platser bredvid varandra. Så precis i förklaringen av hur vi ska sätta på oss syrgasmaskerna ifall dom ramlar ner, så avbryts högtalarrösten och det verkar som om dom har lite tekniska problem. Ingen stressar upp sig (förutom tanten till höger om oss på andra sidan gången, som är riktigt flygrädd och börjar bli nojig). Efter en kvarts väntande så får vi ett meddelande i högtalarna om att det har skett ett tekniskt fel och vi kommer inte kunna lyfta med planet. Alla måste "remain seated". Direkt efteråt ställer sig halva planet upp och ska packa ihop sina saker, och blir direkt tillsagda att sätta sig ner - bums!
Vilka nötter.
Efter ytterligare en kvarts väntan pratar kaptenen igen. Nu är det visst en oljeläcka som skett, och den måste saneras innan vi kan gå av. Vi ser att det är massor med blinkade ljus utanför, både poliser och brandmän, men vi får inte gå av. Här börjar jag blir sjukt rastlös (och få ont i käkarna av mitt tuggummi jag skulle ha vid starten). Vi kommer tillslut av och slussas in på bussar som ska ta oss till det andra planet. Och efter massor med krångel lyfter vi och åker hemåt.

Kom hem rätt sent inatt, så vi hann inte hämta zombie, som jag saknat, men mamma kom hit med henne i morse, och så låg jag och zombie och purrade och läste ut halva "män som hatar kvinnor". Åh, den är ju svinbra. Nu ska jag diska, tror jag. Måste ta itu med soporna först, glömde visst att tömma dom innan vi åkte, så det luktar skunk i halva lägenheten.

Ja just, jag har fått lite extrajobb också!
Så ikväll blir det fira lite. Kanske med chips?

London part one

Hemma. Jättetråkigt fast lite skönt.
Jag ville stanna föralltid. Nästan.

(Jag ska tillägga att jag har sjukt mycket bilder från resan, men kan tyvärr inte lägga in dom på datorn än i brist på sladdjäkel. Så det får komma senare.)

Det var sådär jättemysigt iallafall.
Något som jag varit lite orolig över var hur vi skulle hitta överallt.
Jag och Fredric och en vägbeskrivning/karta? Det låter inte som om vi skulle vara sams säkert länge.
Som tur var visade det sig att vi var KUNGAR på att hitta i London. (Jag måste säga att det var lite tack vare mig, eftersom jag tog kommandot). Vilket resulterade i att vi har haft en genomtrevlig helg med alla tillbehör.

I fredags sov vi ut ordentligt, promenerade runt i närheten av lägenheten och kollade på ekorrar i en stor park och diverse annat. Sen smet vi in till stan och kollade i lite affärer, fotade picadilly cirkus (obligatoriskt), tog en öl på en liten pub på carnabystreet och sen tillslut, fredagens höjdpunkt: Vi blev bjudna på Gordon Ramseys pub i närheten, coolhetsfaktorn var hög!
Ioförsig så var inte Gordon där, men WOW vilken mat! Jag kunde ätit mig tokmätt på förrätten (någon ost och lök-paj med "höstsallad", mmmm det vattnas i munnen bara jag tänker på den).

Efteråt forsatte vi ut på närliggande pub och ölade hela kvällen. Förutom jag som drack cider såklart - mes. (Jag måste bara tillägga att den engelska cidern var sjukt mycket godare än den svenska, inget sött och sliskigt här inte. Här smakar det gammalt vin och murken mossa! Så lite cool var jag ändå.)

I lördags var vi ute och härjade på stan konstant från tolv till sju. Först iväg på spännande utflykt till Queens Park Rangers arena för att köpa med en hemmatröja med sponsorloggan på till Ben på Fredrics jobb. Där skulle det vara match senare, så det var fullt med poliser runtomkring. Vi sprang på sex-sju stycker ridande poliser som kom i en trupp. Mäktigt!
Jag vågade inte klappa hästarna.
Jag vågade knappt titta på poliserna, jag menar, dom hade ju kunnat bli fundersamma för att jag glodde så mycket, och valt att kolla närmre på vem jag var och vad jag hade för mig. Och bergis hittat nåt som någon planterat på mig som är olaligt i England och bura in mig föralltid, och hur kul hade det varit?

Vi kom iallafall undan poliserna och begav oss mot british museum. Där spatserade vi runt i alldeles för många timmar (men kom igen, hur häftigt är det inte då?). Sen var det dags för shopping! Efter ett snabbt äppelmuffins-fredric-vill-vila-benen-besök på starbucks, tog vi våra muggar i handen och spatserade iväg. (Jag tvingade fredric att ta ett kort på mig när jag kommer gående med min papperskaffemugg, för det är ju standard, och jag ville också se ut som en kändis.) Av någon anledning så hade vi bara tre timmar kvar innan vi skulle bege oss hemmåt för kvällskäk, och på dessa tre timmar hann vi så sjukt lite. Känns det som iallafall.

Tillslut gav vi upp och åkte dubbeldäckare (givetvis högs upp) hem och beställde indisk hämtmat.

Nu skulle jag jättegärna vilja skriva resten av resan, men jag känner att det kommer bli ett alldeles för långt inlägg, så jag kapar här, och skriver nästa senare!

HEJSVEJ

Spooky

Det har varit en halloweenhelg. Läskigt värre.
Mycket mysigt, med några små undantag.
Först hemma hos oss i fredags (bilder kommer så fort jag hämtat kameran hos mamma) och sen hemma hos mamma i lördags. Då käkade vi mest en massa paj och kollade på skräckfilm, riktigt mysigt.

Och babe har fyllt år!
Händelserik vecka.

På torsdag drar vi till London. Jag längtar så jag tror att jag kissar på mig!
Jag har inte någon aning om vad vi egentligen tänker göra, mer än att jag vill strosa runt på british museum i hundra år och vi eventuellt smiter på en fotbollsmatch.

Ja, jag har inte så mycket att tillägga egentligen, mer än att jag är sjuk. Hur jobbigt är inte det då? Bara jag blir frisk tills på torsdag.