Appro på

På tal om inlägget nedan som jag skrev för några minuter sen,
så googlade jag efter lite smarriga drinkar.

Den här gillade jag.

Jelp!

Men yeeeeeeees!
6300 tillbaka på skatten!
Jag som förväntade mig nån hundring, det är helt underbart!
Åhå, jag kan ju nästan resa jorden runt!
I alla fall ta en sista minuten någonstans.
Eller kanske köpa skor för hela summan!
Eller kanske spara pengarna och använda när jag blir fattig.
Jaja, glad blev jag iallafall.

Nu kommer snart Tuffis hit, så ska vi kela hela natten lång.
Fast först ska jag ta mig en sväng till solariet och steka.
Jag drar ju till spaninen om två månader, jag måste ju vara väl förberedd och jättebrun.
Jag har nämligen en vision i huvudet där jag ligger på en solstol vid den enorma poolen, med en stor sån där solhatt på huvudet, och en superdrink i handen (typ frozen strawberry daquiri).
(Daqiri?)
(Dakuiri?)
(Daquririri?)
I min vision är jag i alla fall jättebrun..

... Alltså jättebrun.

(Köpte förövrigt ytterligare en bikiniöverdel i sthlm i onsdags, DOH!)
(Är väl uppe i sisådär 8 st nya bikinis för i år än så länge).
(Vilket är alldeles jättelogiskt med tanke på att det är mars).
(Och snöstorm ute...)

(Och varför i hela fridens namn är det snöstorm ute i mars? FÖRKLARA DET FÖR MIG).

Och den långa, ludna, svansen

Hur underbart är det inte att åka hem och äta mat hemma?
Det är toppen! Vi fick ruskigt god mat (kyckling och tzatsiki) och mammas hembakade "lågkalorigrattisKentpånamsdagenmorotskaka".
Win!

I övrigt så sög dagen rätt brutalt. Igår var andra gången i mitt liv jag var säker på att jag inte skulle bli äldre än 20. No kidding alltså, jag var livrädd. (Första gången står Kent och hans bilkörning för).
Jag har lyckats få några konstiga anfall/svimningsattacker två dagar i rad.
Ljudet försvinner, synen försvinner, händerna skakar och andningen och pulsen går igång som fan.

Första gången, i lördagskväll, så var det väl inget mer med det, när det lagt sig och jag fick röra på mig kändes det som det inte ens hänt.
Sen slog det till på jobbet igår också, fast med ett extrainslag av strålning i bakhuvudet.
Stackars Viktor, jag sprang omkring och viftade på armarna och skrek att jag fick en hjärnblödning.
(Okej, inte riktig så, satt väl mest i ett hörn och var övertygad om att jag skulle dö).
Jag ringde mamma och sen var jag på väg till akuten, nu är jag 300 spänn fattigare (300 spänn??? Tänk om jag faktiskt var döende, och inte hade råd? Pft).

Låg på en sketen bår bland en massa folk med slangar i hela kroppen som såg ut som sju svåra år. Inte fasen hörde jag hemma där inte, jag kunde ju gå själv, dessutom var det en massa konstiga tester jag fick göra.
Gå på tå, gå på hälarna, peta dig på näsan när du blundar, titta på mitt finger, kolla när jag lyser dig med en skitstark ficklampa i hela nyllet osv. Och slutsatsen blev att det var nog "bara stress".
Jaha.
JAHA?
Det räknade mamma ut med bakändan.
Kunde struttat runt på hälarna hemma och gett henne 300 spänn istället.
Värdelöst.
Var helt utslagen resten av dagen, alldeles utmattad.
Låg och kollade på tv resten av kvällen. Tokmös med Zombie och Fredric, som är världens bästa.
Speciellt Fredric.
Tack för all hjälp i helgen älskling.

Idag ska jag käka paj på Java!
YAY!

(Världens bästa kisse)

(MUMS)

Yarrr!

Nu ska vi ut åka åka båt på de sju haven!
(Eller ja, till åbo iallafall).
Passar mig om min piratlifestyle som handen i hansken!
Jag och allas våran Jennifer kommer bo i en fyrabäddarshytt med Sofia. Och ha Therese, Martina och Malin som grannar, vilket röj det kommer bli!
Score!
Jag kan iallafall garantera att jag inte kommer sova ensam, hur smal sängen än är.
I don't do ensam.
(Hör du det Jennifer!? Du kan redan nu ställa in dig på att du får en spooner inatt!)

Jag har ägnat morgonen åt att packa och fundera på hur man överlever i iskallt vatten.
Just nu känner jag mig ganska säker, men det hinner väl lägga sig.
Kom fram till att det bästa är väl att hitta typ en dörr och lägga sig på, och ha en visselpipa till hands, så jag slipper skrika så mycket, för min röst kommer nog inte hålla så bra i kylan.
(Helt och hållet min egen idé, jag lovar).

Nej ni, nu ska jag trippelfryppel kolla att alla biljetter är med och göra mig redo, för bussen går om en timme!
HEJS!

For real?

Oh, jag är kass, kass, kass, kass.
Jag har ioförsig inte en massa hundra läsare som följer den här bloggen intensivt, så det är cool.
Men ändå.

Vi ska på kryssning nästa vecka. Otippat och svinkul!
Sex tjejer från jobbet i tre hytter och en taxfree. (Jäklar vad farligt, jag är ju pank?)
(Pank och pank, jag har ett magiskt konto som fyller på med några hundra lite här och där.)
(For real alltså!)
Det känns iallafall som om det kan blir en redigt bra kväll.

Men först mjukar vi upp med bio imorgon.
Ett litet trevligt gäng på sex personer som ska se män som hatar kvinnor och mula popcorn!
Jag och mamma och Kent var på premiären i fredags.
Så. Sjukt. Bra.
Jag var helt lyrisk och adrenalinpumpad efteråt.
Jag hade väntat och väntat och längtat och längtat så länge.
Och jag överdriver inte om jag skriver att jag var så nervös och spänd innan bion började att jag trodde jag skulle kissa på mig. Eller om jag kanske gjorde det till och med?
Det hade nog inte varit så illa med tanke på att det var svinkallt i salongen.
Jag får ta med mig en filt tills imorgon.
Så jag inte fryser knäna av mig.

Ah, nu är det litet utflykter på g, kul med saker som händer.
Och imorgon ska jag vara hundvakt åt världens sötaste parvel.
Gizmo.
(Gismo?)
En liten nakenhundsvalp som är söt som socker!

Mhm, nu vart ni allt bra avis!