Intresseklubben antecknar

Jovars, jag har försökt ligga kvar i sängen så länge som möjligt, men när klockan slog 9 kunde jag inte längre. Jag la mig väl för tidigt igår.
Nu sitter jag med min påse marknadsgodis och äter absolut ingenting, för jisses vad äckligt det var.

Jaha, uppsala var helt underbart, som vi givetvis trodde och siktade på att det skulle vara.
Jag orkar inte dra hela historien, är det någon som är intresserad så finns den här.
Kan bara lite snabbt berätta att att vi givetvis åkte fel på vägen dit. Jag och tåg går verkligen inte ihop, jag är fortfarande 12 år och hoppar av mitt i ingenstans. Enda skillnaden är väl att jag helt saknar panikkänslan idag. Helt okej för min del.

Nej, det blir så tråkigt när man känner ett tvång till att skriva, och inte har något att säga, så jag lämnar det såhär, och så återkommer jag någon dag när jag är lite intressantare.
Jupp.

(några av bilderna på Martina från i måndags!)

Äppel päppel

Ah, det var längesen jag hade träningsvärk, men gud vad skönt det är!
Förutom när man ska ta sig ur sängen, skippa den delen så jisses vad mysigt det känns...
...NOT
Jag kan försjutton knappt röra på mig, jag skulle ju träna ikväll, men tji fick jag. Kan ju knappt gå, alltså ännu mindre spinna.
Som grädde på moset är jag skär i ansiktet, inte sådär sött och rosigt som när man varit ute och gått i kylan, utan sådär knallrött som det blir efter man legat någon decimeter från lamporna i ett solarium utan att ha solat på ett halvår.

Yes sir, min plan gick i stöpet, uppsala kommer få besök av en haltande tomat!

Härliga tider.

Vilken morgon!
Det är ingen underdrift att säga att jag fick ett hastigt och lite omysigt uppvaknande.
Fredric dyker in strax innan åtta för att ge mig den vanliga hej-då-älskling-nu-går-jag-till-jobbet-pussen. Zombie ligger och sover på mig och (om jag fattat allt rätt nu) flyger rätt upp och in i ett glas som står på mitt nattduksbord av iver/rädsla/vanlig zombie virrighet.
Det resulterar i att glaset tokpajar och jag vaknar till av kraset. Jag halvsätter mig upp i sängen och stödjer mig på ena armbågen för att syna skadan. Skadan visar sig sitta mest i min armbåge, för visst har jag dragit till med ett jättesår på en pytteliten glasbit. Härliga tider.
Mest trött och nyvaken hänger jag inte riktigt med på vad som händer, och Fredric kollar på lilla pyttesåret och kutar iväg. Sen får jag papper och ett plåster, och inser efter att kollat mig runt att "herrejisses det har droppat i sängen!"
USCH, det är läskigt när det rinner och droppar.
Det var ju försjutton mycket blod!

Som om det inte är nog med att jag fått byta plåster flera gånger och det vägrar sluta blöda, så måste Fredric till jobbet och jag glider ur sängen för att plocka glas och städa rent. Sen blev jag pigg (observera att klockan inte hunnit blivit åtta än).

Plus att våran cykelnyckel går av när Fredric (som redan är sen) ska skynda sig till jobbet. Så han får ta sig en joggingtur istället.

Ehja, nu har jag duschat osv, ska kliva upp på stan med diverse mysfolk om några timmar så jag borde väl leta reda på några enkronor som ligger i nåt hörn.
Bra skit.

Hejsvej.

Punkt

Ja ibland undrar man ju hur allt egentligen står till.
Löjligt värre.

Ja, jag måste ta tag i mig själv, rycka mig i kragen och tänka igenom min situation lite.
Fundera på vad som är viktigt, vad och vilka som betyder mest.
Det är inte så jäkla lätt det där inte.

Nu ska jag ner i tvättstugan dock,
TJAHEJ

(ps, tågbiljetter till uppsala kirrade, yessss, SANNA HÄR KOMMER VI!)

---

Jag känner att jag behöver uppdatera, för folk undrar om det har hänt nåt.
Och svaret är nej, det är inget allvarligt som hänt, jag har bara funderat mycket över min livssituation med jobb, ekonomi och liknande. Ta absolut inte åt er!

Nu sitter jag och käkar den största portionen film och flingor jag någonsin äter och njuter av att min kropp är en geléklump efter träningen, gött!

Simma lugnt!

Aa, jo.

Gud vad jag vill ha skorna från din sko, jag har typ aldrig velat ha något så här mycket!
Jag...

..Nä, jag orkar faktiskt inte skriva just nu.

Inse att ni inte pallar

Jag är seriöst grinig på riktigt just nu.
På småsaker. På tvättstugan tillexempel (mest för att det återigen är jag som står/springer i trapporna alldeles ensam).
Men mest är jag grinig på alla mongon med "jag ska börja mitt nya nyttigare liv efter nyår" som satt som nyårslöfte att ta min plats på alla pass jag vill gå på.
Det är ju fullbokat överallt?
Exakt såhär var det förra året också, och jag är helt hundra på att om jag väntar i ett par månader så blir vi sådär få igen (friskis lär ju dra in multum på januari/februari)
(oklart varför jag klämde in den parantesen där).
Jag får sån lust att ställa mig i tamburen och lixom "Hej, ja hej, duvet att du kommer bara köra såhär hårt i några månader till, sen kommer det rinna ut i sanden och så har du betalat dyra pengar för något som bara ligger och ger dig dåligt samvete, lika bra att du skippar det på en gång, bra, tack". Fast ändå inte, nu kände jag mig oerhört elak som ens skrev det där. Eh, äsch.
Jag behöver ju inte stå ut länge till ioförsig, men jag får just nu ta alla slatt-pass som ingen annan vill ha.
Fruktansvärt värdelöst.

Sådär, nu har jag klagat klart.
Spinningpassen jag ville på idag är fulla dom också.
Nu blir det powerwalk i rask grinig takt!
Ciao

(Egentligen bryr jag mig väl inte, det var bara det att det var fruktansvärt kallt idag, och jag hade mycket hellre suttit i en varm svettig sal och flåsat än promenerat i friska luften i en evighet).
(Bättre upp om man får sällskap dock, får väl ringa Jennifer och se om hon fortfarande vill med.)

Smart!

Åhååå, jag har sån förbaskad huvudvärk.
Jag orkar inte. Plus att jag inte orkar med ikväll, jag vill bara att det ska vara imorgon (av ingen som helst anledning egentligen, jag ska tvätta och sånt strunt). Så förmodligen blir det tidigt i säng med snabba cash i några timmar (ja, jag är jätteseg, men jag har läst så mycket andra böcker, så jag har inte hunnit!). (Men jisses vilken bra bok det är! Förstår att den blivit hypad).

Öh, det går bra i livet, ungefär.
Förutom att jag hade sönder mitt betalkort när jag (obs: mycket smidigt) satte mig på toaletten på björnstugan efter att jag har varit påhittig och lagt kortet i fickan på mina alldeles för tighta jeans.
Smart!
Jag var så smart så jag tillochmed skrattade när jag hörde knaket och såg flisorna av det som brukade vara mitt visakort.
Usch, jag får lite ångest över mig själv.

Nu ska jag äta fullkornspasta och sen ska jag ta ett bad!
Jajjemen, idag slår jag på stort!
Hehehe, hejs!

(Så här ser en smart tjej ut!)