Plus

att jag bara måste säga att jag längtar sjukt jävla mycket till spanien!
Var och grillade hos mamma i går, och det var så längesen jag bodde hemma och mös med familjen på det sättet, jag får lite ont i hjärtat när jag tänker på det.
Det känns som spanienveckan är allt jag skulle kunna önska mig just nu.
(Om jag måste hålla mig inom rimliga gränser, ett par miljoner skulle också sitta fint).

Ge mig lördag nu!

(Och när jag ändå är lite känslosam och skriver ur mig lite så skickar jag en puss på Fredric. Han har varit sådär extra underbar den senaste tiden, jag känner mig helt nyförälskad. Du är bäst älskling, jag sitter gärna utanför porten och pratar bilar fler nätter, I promise!)

(Och sålklart en dunderkram till bamsefar, som är min trognaste stammis på subway. Tur att vi ses lite oftare, det behöver jag).

Oj jisses vilket lökigt inlägg!
Men till mitt försvar så känner jag mig på ett sådant harmoniskt humör idag, och vill sprida kärlek och frid runt mig. Jag kan väl slänga in lite fred på jorden och botemedel mot cancer också så toppar jag mesiga-blogg-toppen.